home sweet home
nu är jag hemkommen, efter 10 underbara, allt för korta, veckor på vift ute i världen. det känns konstigt men ändå inte att vara hemma. som den där gamla klyschan säger, så känns det som att det inte är allt här hemma som har förändrats utan jag. så känns det alltid att komma hem.
så, framtiden nu då. just nu längtar jag mest efter 13 maj så magnus kan komma hem, så allt blir som vanligt. då ska jag krama honom tills.. ja, jag ska aldrig släppa honom igen! det är en sak som är säker. sedan får vi se om det blir något sommarjobb, jag tror och hoppas på det. resten ligger för långt borta för att planeras än.
det kommer inom kort att komma upp ett inlägg om resan, som jag och moa har knåpat ihop. så håll ut :)
ÄR DET KONSTIGT ATT MAN LÄNGTAR HEM?
