never mind, I will find someone like you


det kunde inte komma mer lägligt (hur kommer det sig att man alltid blir
sjuk när man absolut inte har tid för det?!)
men jag har varit hemma med
feber och infektion idag. igårkväll verkar det inte bättre än att jag
fick nån biverkning av antibiotikan också, det kunde man väl väntat sig
med min tur i livet (he he). trodde helt seriöst att jag nästan skulle avlida,
man tror ju också att det blir bättre av att gråta (?) så jag grät floder
innan frida kom & hämtade mig och körde mig upp till bästa mammi som
fick ta hand om mig. tacka gudarna att jag mår bättre idag, annars hade jag
nog åkt upp till aktuen (som om inte detta vore nog har jag fått nån slags
sjukhusskräck. när jag var och besökte mormor på sjukhuset för några veckor
sedan simmade jag nästan, och igår på vårdcentralen fick jag liknande känslor).

det är faktiskt OK för mig att vara lite negativ idag.
får lite panik när jag tänker på vad som väntar på jobbet imorgon,
jag vill så gärna kunna gå på semester på fredag och känna att
allt är gjort och att jag kan koppla bort allt i tre härliga veckor.
men det löser sig nog!

jag lovar er att nästa gång jag skriver ska jag vara SUPERPOSITIV!

kram
S





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0