sofias

hej,

är det inte lite märkligt, hur jag som precis hade kommit underfund
med hur underbart det är med ensamhet, träffar någon som helt
plötsligt får mig att tvivla på om det trots allt ändå inte är rätt trevligt
med tvåsamhet. förr såg jag fram emot att klättra upp på loftet, sträcka
ut mig i min stora säng helt själv och somna precis som jag själv vill.
nu är det inte alls lika kul längre, jag drar nästan ut på det, för jag vet
hur det kan vara med honom jämte. jag har stretat emot in i det sista,
men jag är inte lika rädd längre för att allt ska gå åt helvete. gör det
det, så är det så. men det kan ju lika gärna blir något jättebra om allt
går vägen, eller hur? man får satsa lite ibland! Qué será será, det är ganska
skönt när allt kommer omkring att det faktiskt är så enkelt.

jag har nog allvarliga shoppingproblem. insåg när jag kom hem från
jobbet att den här månaden har varit en riktig slösarmånad! bestämde
mig för att nu blir det minsann ingen mer shopping. promenerade ner till
stan fem minuter senare och köpte ett armband för trehundra (visserligen
ett "hur-fint-som-helst-armband!") och förlängde mitt abonemang hos telenor
och beställde en vit iphone 4.

kram :)


vill ha nu!!!