var det bättre förr?
jag gick tillbaka och läste i bloggen, långt tillbaka, och började
fundera på om det var bättre förr. jag skrev nog lite mer utlämnande
här förr, mer känslor och mer detaljer. det hör nog till när man blir äldre,
att man liksom vill hålla lite mer för sig själv tror jag. kanske finns inte
samma behov av att berätta om sånt heller.
jag har varit lyckligt lottad i livet. läste om studenten, hur skönt det var
att efter tre hårda år känna total frihet men samtidigt vemod i att lämna
klassen och tryggheten. jag har varit iväg på resor som är minnen för livet.
läste om mig och M och blev varm i kroppen, jag var så lycklig - men är
samtidigt glad i efterhand att jag fick chansen att bli fri igen.
jag kikade samtidigt igenom en del kort på datorn och hittade detta på
miriam och mig (internskämt, moa jag hoppas du skrattar lite nu).
jag vet faktiskt inte om det var bättre förr eller inte,
men en sak som står helt klart är att jag kan sakna
dagar som förr.
/ S
fundera på om det var bättre förr. jag skrev nog lite mer utlämnande
här förr, mer känslor och mer detaljer. det hör nog till när man blir äldre,
att man liksom vill hålla lite mer för sig själv tror jag. kanske finns inte
samma behov av att berätta om sånt heller.
jag har varit lyckligt lottad i livet. läste om studenten, hur skönt det var
att efter tre hårda år känna total frihet men samtidigt vemod i att lämna
klassen och tryggheten. jag har varit iväg på resor som är minnen för livet.
läste om mig och M och blev varm i kroppen, jag var så lycklig - men är
samtidigt glad i efterhand att jag fick chansen att bli fri igen.
jag kikade samtidigt igenom en del kort på datorn och hittade detta på
miriam och mig (internskämt, moa jag hoppas du skrattar lite nu).
jag vet faktiskt inte om det var bättre förr eller inte,
men en sak som står helt klart är att jag kan sakna
dagar som förr.
/ S
pappa, thomas, tc, benke...
idag är det alla pappors dag men eftersom min pappa befinner sig på ett
soligt gran canaria just nu och inte kan få en stor kram så får han något
ännu bättre; ett alldeles eget blogginlägg! det är ju lite extra roligt med
tanke på att han faktiskt är en av mina mest trogna läsare.
min pappa har alltid varit världens bästa pappa. givetvis har det funnis
stunder i livet då man undrat vilken planet han kommer från, men det
var mest när man var trotsig tonåring och exempelvis inte fick sova i
killarnas rum i spanien.. när mamma och pappa gick isär bodde vi varannan
helg hos pappa & jag har så många fina minnen från då. när jag och frida
skulle till city och köpa smör till pappa och vi sprang hela vägen hem och tillbaka
igen för att fråga om det skulle vara osaltat eller saltat. jag minns när jag
och frida åkte med rike runt för att se pappa äga i bowling och sjunga hejarramsor.
jag minns första resan utomlands, när pappa lät oss äta nutella och popcorn
till lunch. pappas alldeles egna restaurang "skitiga duken" som serverade
utsökta middagar. jag minns att pappa lurade oss och hällde i heinz ketchup i
en felix tub utan att vi märkte något.
efter ett tag började vi bo varannan vecka med pappa, samtidigt som han köpte
hus i aplared. pappa har alltid ställt upp & stöttat. men som med allt annat kan inte
allt alltid vara rosenrött. jag glömmer aldrig beskedet vi fick när vi var på semester
på gotland att pappa fått en propp och låg på sjukhus. efter det har inte allt varit lätt
men utan att avslöja familjehemligheter här kan vi konstatera att vi lyckades alla ta
oss igenom även svåra perioder och kanske till och med bli lite bättre människor med
mer erfarenhet om livet. pappa är stark & jag är så glad att han kämpade hårt och blev
vanliga pappa igen.
nu, när man bor i egen lya, träffas vi över middagar. nästan en gång i veckan lyckas
vi samla lilla familjen. nästa år på farsdag hoppas jag kunna titulera mig som delägare
av lya i spanien tillsammans med pappa.
medan arbetare på parker panik-sysselsätter-sig när någon säger "TC kommer!"
vet jag om att han är så mycket mer än en hård (men rättvis) chef. han är en utmärkt
kock, han är generös, han är rolig, han är en duktig skribent och framför allt,
som redan sagts; världens bästa pappa.
PS. jag citerar pappa som funderar på framtida planer: "...kanske skulle funka eller så kanske
man skulle bli bloggare, verkar ju vara ett yrke? Eller är jag för gammal?"
pappa, du är inte för gammal och jag tycker absolut att du ska bli bloggare.
soligt gran canaria just nu och inte kan få en stor kram så får han något
ännu bättre; ett alldeles eget blogginlägg! det är ju lite extra roligt med
tanke på att han faktiskt är en av mina mest trogna läsare.
min pappa har alltid varit världens bästa pappa. givetvis har det funnis
stunder i livet då man undrat vilken planet han kommer från, men det
var mest när man var trotsig tonåring och exempelvis inte fick sova i
killarnas rum i spanien.. när mamma och pappa gick isär bodde vi varannan
helg hos pappa & jag har så många fina minnen från då. när jag och frida
skulle till city och köpa smör till pappa och vi sprang hela vägen hem och tillbaka
igen för att fråga om det skulle vara osaltat eller saltat. jag minns när jag
och frida åkte med rike runt för att se pappa äga i bowling och sjunga hejarramsor.
jag minns första resan utomlands, när pappa lät oss äta nutella och popcorn
till lunch. pappas alldeles egna restaurang "skitiga duken" som serverade
utsökta middagar. jag minns att pappa lurade oss och hällde i heinz ketchup i
en felix tub utan att vi märkte något.
efter ett tag började vi bo varannan vecka med pappa, samtidigt som han köpte
hus i aplared. pappa har alltid ställt upp & stöttat. men som med allt annat kan inte
allt alltid vara rosenrött. jag glömmer aldrig beskedet vi fick när vi var på semester
på gotland att pappa fått en propp och låg på sjukhus. efter det har inte allt varit lätt
men utan att avslöja familjehemligheter här kan vi konstatera att vi lyckades alla ta
oss igenom även svåra perioder och kanske till och med bli lite bättre människor med
mer erfarenhet om livet. pappa är stark & jag är så glad att han kämpade hårt och blev
vanliga pappa igen.
nu, när man bor i egen lya, träffas vi över middagar. nästan en gång i veckan lyckas
vi samla lilla familjen. nästa år på farsdag hoppas jag kunna titulera mig som delägare
av lya i spanien tillsammans med pappa.
medan arbetare på parker panik-sysselsätter-sig när någon säger "TC kommer!"
vet jag om att han är så mycket mer än en hård (men rättvis) chef. han är en utmärkt
kock, han är generös, han är rolig, han är en duktig skribent och framför allt,
som redan sagts; världens bästa pappa.
PS. jag citerar pappa som funderar på framtida planer: "...kanske skulle funka eller så kanske
man skulle bli bloggare, verkar ju vara ett yrke? Eller är jag för gammal?"
pappa, du är inte för gammal och jag tycker absolut att du ska bli bloggare.
you can hate but never break me
jag är så glad att jag kommit igång med träningen igen -
det är så befriande att stå en timma på crosstraniern eller
sitta på motionscykeln.
promenader är nästan ännu mer befriande; det är precis
som att jobbiga tankar inte tål luft. för de försvinner.
kroppen slappnar av. när jag går in i mina stressiga
perioder som jag gör rätt ofta behöver jag hitta mina
små luckor som är stressfria och problemfria.
idag åkte världens bästa pappa till gran canaria för att vara
borta i tre veckor. jag veeeet att han läser här, fast han inte
berättar det, så jag skickar iväg en hälsning till pappsen,
hoppas du har det bra & I love you,
/ s
efter ett par år tillsammans med mina enda två levande växer
fick de dö igår. det var efter att jag jämfört med mammas liknande
växter och insett att 1. oj, ska bladen vara gröna, inte gula.
2. oj, ska det vara fler än 4 blad? 3. oj, jag kan nog inte sköta blommor.
som jag införskaffade dessa två PLASTblommor,
och jag tror att vi kommer trivas utmärkt tillsammans.
